Jag har tidigare skrivit om religion och tro, och ska väl direkt också säga att jag själv inte är troende. Om någon annan är det så är det upp till dem – jag bryr mig inte.
Jag har dock läst bibeln och andra religiösa skrifter, så att helt tappad bakom en vagn är jag icke.
Det finns saker som jag inte förstår och därför tror jag heller inte. Så enkelt är det.
Gud vill att vi ska tro på honom, och min fråga är då: Varför?
Vad ska han med min tro till?
Antag att jag säger till dig att kväveatomen består av sju stycken elektroner som kretsar kring en kärna bestående av sju protoner och neutroner vardera.
Du kan välja att tro på detta eller att inte göra det.
Men för mig saknar det betydelse om du tror på mig eller inte. Själv vet jag att detta är sant, men om du tvivlar eller tror att jag bluffar så gör det.
Oavsett hur jag resonerar fram och tillbaka så kan jag inte hitta någon som helst användning för er tro.
Varför ska jag då samla på sådant som "i sig" är värdelöst för mig?
Jag kan förstå folk som har samlarmani, men jag lider heller inte av den åkomman.
Visserligen samlar jag på en del gamla mynt och några frimärken (dessa har dock ett reellt värde), men jag har ingen samlarmani.
Det är därför jag ibland har frågat om varför samlar inte Gud på frimärken istället för vår tro. Det hade ju varit betydligt enklare, och tänk så mycket lidande det hade sparat.
Men ingen har kunnat ge mig ett övertygande svar.
Visningsläge: